Screening för tarmcancer

År 2019 startade screening baserad på ett nytt hemtest i frivilliga kommuner .

Under det första pilotåret (april 2019 – april 2020) kallades alla män och kvinnor i åldern 60–66 år i de deltagande kommunerna till screening, totalt nästan 28 000 personer. Ett immunokemiskt fekalt blodprov (FIT) användes som screeningtest. Gränsvärdet för testpositivitet sattes lägre för kvinnor än för män eftersom ett mål var att avgöra om användningen av könsspecifika screeningprotokoll minskar skillnaderna i screening mellan män och kvinnor.

Enligt de första resultaten som publicerades i februari 2021 var deltagandet i screening på en utmärkt nivå. Nästan fyra av fem som kallats deltog i screening, dvs. skickade ett avföringsprov till screeninglaboratoriet. Hos kvinnor var deltagandet 83% och hos män 75%. Användningen av påminnelser förbättrade deltagandet för båda könen. 2,4% av kvinnorna och 2,8% av männen fick ett positivt screeningresultat. Screening avslöjade 37 tarmcancer och 116 avancerade adenom. Detektionsgraden av avancerade adenom och det prediktiva värdet av positivitet var högre hos män än hos kvinnor. För cancer var de nästan lika mellan könen (1.).

Studien visar att könsspecifika screeningprotokoll med olika gränsvärden för män och kvinnor kan användas i populationsscreening baserat på FIT-testet. Det är dock ännu inte möjligt att dra slutsatsen från resultaten om de är mer effektiva än ett enhetligt screeningprotokoll.

År 2021 utvidgas målåldersgruppen för programmet till 60–68-åringar. Uppföljningen av dem som kallats till och deltagit i programmet kommer att fortsätta aktivt.

Enligt planerna kommer det att utvidgas till ett nationellt program i en senare fas (2.). Du kan läsa mer om programmet på Screening-sidan.

Effektivitet och kostnadseffektivitet vid screening för tarmcancer

Huvudmålet för projektet, som startade 2020, är att utveckla screeningprogrammet för tarmcancer och att utvärdera och förutsäga dess effektivitet och kostnadseffektivitet. Detta kommer att göras med hjälp av statistiska multi-compartment modeller och mikrosimuleringar som används för händelsehistorikdata. Metoden utvidgas senare till andra screeningprogram.

Läs mer om Towards optimized colorectal cancer screening in Finland -forskning (pdf, på engelska).

SCREENING FÖR TARMCANCER 2004–2016

År 2004 genomfördes screening för tarmcancer i Finland som en forskningsstudie. I studien kallades hälften av männen och kvinnorna i åldern 60–69 år till screening och hälften utgjorde kontroller, som inte fick någon kallelse till screening. Som screeningmetod användes ett guajak-baserat fekalt blodtest (gFOBT).

Ungefär 70 procent av alla som kallats till screening deltog, dvs. lämnade ett avföringsprov till screeninglaboratoriet. I slutet av 2016 hade redan över 200 000 män och kvinnor deltagit i screeningen. Tre av hundra deltagare fick en remiss till kompletterande undersökningar, dvs. kolonoskopi. Cancer eller svåra förstadier hittades hos ungefär var tionde som blivit remitterad till kolonoskopi (3.).

År 2015 publicerades en mellanrapport där man betraktade hurdan effekt screeningen hade haft på dödligheten i tarmcancer (4.). I rapporten hittade man under en uppföljningsperiod på fyra och ett halvt år i genomsnitt ingen skillnad mellan dem som fått en kallelse och dem som inte fått någon kallelse till screening. Hos män som hade fått en kallelse till screening var dödligheten i tarmcancer lägre och hos kvinnor högre jämfört med gruppen som inte hade fått någon kallelse till screening. Screeningprogrammet minskade dock dödligheten i tarmcancer i de kommuner som deltog i undersökningen, när man beaktade utbredningen av god praxis som screeningen medförde. (5.). Uppföljningen av dem som kallats till och deltagit i programmet fortsätter.

Huvudindikatorerna för det screeningprogrammet för tarmcancer 2004-2016 finns i screeningstatistik (på finska).

Referenser

  1. Sarkeala T, Färkkilä M, Anttila A ym. Piloting gender-oriented colorectal cancer screening with a faecal immunochemical test: population-based registry study from Finland. BMJ Open Gastro 2021 doi:10.1136/bmjopen-2020-046667
  2. New Strategy for Colorectal Cancer Screening (pdf)
  3. Malila N, Anttila A, Hakama M. Colorectal cancer screening in Finland: details of the national screening programme implemented in Autumn 2004. J Med Screen 2005; 12: 28–32.
  4. Pitkäniemi J, Seppä K, Hakama M ym. Effectiveness of screening for colorectal cancer with a faecal occult-blood test, in Finland. BMJ Open Gastro 2015; 2: e000034.
  5. Miettinen J, Malila N, Hakama M ym. Spillover improved survival in non-invited patients of the colorectal cancer screening programme. J Med Screen 2018; 25: 134-40.

TARMCANCERSCREENINGENS INVERKAN PÅ LEVNADSVANOR OCH LIVSKVALITET

Syftet med undersökningen har varit att klarlägga hurdan inverkan screening för tarmcancer har haft på den hälsorelaterade livskvaliteten och levnadsvanorna. Det har skett genom att kombinera den information som man fått i utfrågningen med Cancerregistrets uppgifter om screening och cancrar. Projektet är en del av ett bredare utvärderingsarbete gällande screening för tarmcancer.

Materialet insamlades mellan åren 2010 och 2012 av slumpmässigt valda män och kvinnor födda år 1951. Frågeblanketten skickades till samma personer ett år innan de fick den första kallelsen till screening för tarmcancer och året efter kallelsen. Man skickade över 10 000 frågeblanketter bägge åren.

I frågeblanketten har man frågat om levnadsvanor som har betydelse i fråga om tarmcancer, t.ex. tobaks- och alkoholbruk, motion och kost, kunskapen om tarmcancer och oron förknippad med sjukdomen samt symtom som deltagarna upplevt i tarmsystemet under de föregående tre månaderna. I hälften av blanketterna som skickades frågade man också om livskvaliteten med hjälp av 15D-mätaren.

Forskningsmaterialet är internationellt sett betydande både till sitt innehåll och sin storlek. Om du är intresserad av att använda materialet i ditt forskningsarbete, kontakta Elli Hirvonen som gärna ger råd med uppgiftsbegäranden: kirjaamo@cancer.fi.

Viktigaste publikationer:

Effect of a pre-screening survey on attendance in colorectal cancer screening: a double-randomized study in Finland

Respondent selection in a repeated survey on lifestyle within the randomized colorectal cancer screening programme

Lifestyle in population-based colorectal cancer screening over 2-year follow-up

Ansvarig forskare: Nea Malila

Forskningsgrupp: Sirpa Heinävaara, Sanni Helander, Maija Jäntti, Suvi Mäklin, Tytti Sarkeala

Finansiering: Cancerstiftelsen, stipendium för psykosocial cancerforskning 2009

Samarbetsparter: Institutet för hälsa och välfärd THL