Screening för bröstcancer

Till screening för bröstcancer, dvs. en mammografiundersökning, kallas alla 50–69-åriga kvinnor vartannat år.

I screeningen deltar över 80 procent av de kvinnor som fått ett kallelsebrev. Till kompletterande undersökningar, dvs. en ultraljudundersökning och en biopsi, kallas mindre än tre procent av deltagarna och bland dem hittar man bröstcancer hos var femte.

Allt som allt insjuknar årligen ungefär 5000 kvinnor i Finland i bröstcancer. Drygt hälften av dem är i screeningåldern, dvs. mellan 50 och 69 år. Två tredjedelar av bröstcancerfallen hos kvinnor i screeningåldern hittas vid screening. Resten av bröstcancerfallen diagnostiseras hos kvinnor som inte deltagit i screeningen eller som fått bröstcancer först efter mammografiundersökningen (1.).

Sedan 1990-talet har man forskat i hurdan inverkan screeningen haft på dödligheten inom bröstcancerfall. Den var 22 procent lägre hos kvinnor som kallades till screening under åren 1992–2003 jämfört med situationen där screening inte hade ordnats (2.). Dödligheten i bröstcancer var på motsvarande sätt 28 procent lägre hos kvinnor som deltagit i screening. Man har forskat i hurdan inverkan screening haft på dödligheten i bröstcancer även på 2000-talet och resultaten har blivit oförändrade (3.).

I internationella studier har man konstaterat att också screening av 70–74-åriga kvinnor har minskat dödligheten i bröstcancer (4.). Därför finns det skäl att överväga om screeningen borde utvidgas också till den här åldersgruppen.

SCREENING MEDFÖR ÄVEN NACKDELAR

Förutom fördelar har screening för bröstcancer också vissa nackdelar. Var femte kvinna som regelbundet deltar i screening får åtminstone en gång en remiss till onödiga tilläggsundersökningar (5.).

Vid screening hittar man också tumörer varav en del inte under kvinnans levnadstid skulle ha förorsakat symtom. Enligt studier hör ändå högst en tiondedel av alla bröstcancertumörer som hittats hos deltagarna till den här gruppen (6., 7.).

Huvudindikatorerna för screeningprogrammet av bröstcancer finns i screeningstatistik (på finska).

Referenser

  1. Sarkeala T, Luostarinen T, Dyba T, Anttila A. Breast carcinoma detection modes and death in a female population in relation to population-based mammography screening. SpringerPlus 2014; 3: 348.
  2. Sarkeala, Heinävaara S, Anttila A. Organised mammography screening reduces breast cancer mortality: A cohort study from Finland. Int J Cancer 2008; 122: 164–9.
  3. Heinävaara S, Sarkeala T, Anttila A. Impact of organised mammography screening on breast cancer mortality in a case-control and cohort study. Br J Cancer, doi: 10.1038/bjc.2016.68.
  4. Lauby-Secretan B, Scoccianti C, Loomis D m.fl. Breast cancer screening – viewpoint of the IARC working group. NEJM 2015; 372: 2353-58.
  5. Hofvind S, Ponti A, Patnick J m.fl. False-positive results in mammographic screening for breast cancer in Europe: a literature review and survey of service screening programmes. J Med Screen 2012; 19 (Suppl 1): 57–66.
  6. Puliti D, Duffy SW, Miccinesi G m.fl. Overdiagnosis in mammographic screening for breast cancer in Europe: a literature review. J Med Screen 2012; 19 (Suppl 1): 42–56.
  7. Heinävaara S, Sarkeala T, Anttila A. Overdiagnosis due to breast cancer screening: updated estimates of the Helsinki service study in Finland. Br J Cancer 2014; 111(7): 1463–8.