Andra screeningar

Massundersökningsregistret följer den vetenskapliga evidens som ackumuleras av andra eventuella cancerscreeningar. Hittills har det ackumulerats mest vetenskaplig evidens av prostata- och lungcancer samt mag- och äggstockscancer.

Massundersökningsregistret har deltagit i en internationell screeningstudie för prostatacancer till vilken 55–67-åriga män kallades under åren 1996–2007. I denna studie klarlade man PSA-testets tillämplighet för screening för prostatacancer. Läs mer om studien (på finska): Screeningstudie för prostatacancer (pdf).

All vetenskaplig evidens som gäller andra cancerscreeningar har samlats i kapitlet Screening av cancer i publikationen Cancer i Finland.

SCREENING FÖR TARMCANCER

Screening baserad på ett nytt FIT-test kommer att startas igen i frivilliga kommuner år 2019. Enligt planerna kommer det att utvidgas till ett nationellt program i en senare fas (1.). Du kan läsa mer om programmet på Screening-sidan.

År 2004 genomfördes screening för tarmcancer i Finland som en forskningsstudie. I studien kallades hälften av männen och kvinnorna i åldern 60–69 år till screening och hälften utgjorde kontroller, som inte fick någon kallelse till screening. Som screeningmetod användes ett guajak-baserat fekalt blodtest (gFOBT).

Ungefär 70 procent av alla som kallats till screening deltog, dvs. lämnade ett avföringsprov till screeninglaboratoriet. I slutet av 2016 hade redan över 200 000 män och kvinnor deltagit i screeningen. Tre av hundra deltagare fick en remiss till kompletterande undersökningar, dvs. kolonoskopi. Cancer eller svåra förstadier hittades hos ungefär var tionde som blivit remitterad till kolonoskopi (2.).

År 2015 publicerades en mellanrapport där man betraktade hurdan effekt screeningen hade haft på dödligheten i tarmcancer (3.). I rapporten hittade man under en uppföljningsperiod på fyra och ett halvt år i genomsnitt ingen skillnad mellan dem som fått en kallelse och dem som inte fått någon kallelse till screening. Hos män som hade fått en kallelse till screening var dödligheten i tarmcancer lägre och hos kvinnor högre jämfört med gruppen som inte hade fått någon kallelse till screening. Screeningprogrammet minskade dock dödligheten i tarmcancer i de kommuner som deltog i undersökningen, när man beaktade utbredningen av god praxis som screeningen medförde. (4.). Uppföljningen av dem som kallats till och deltagit i programmet fortsätter.

Huvudindikatorerna för det screeningprogrammet för tarmcancer 2004-2016 finns i screeningstatistik (på finska).

Referenser

  1. New Strategy for Colorectal Cancer Screening (pdf)
  2. Malila N, Anttila A, Hakama M. Colorectal cancer screening in Finland: details of the national screening programme implemented in Autumn 2004. J Med Screen 2005; 12: 28–32.
  3. Pitkäniemi J, Seppä K, Hakama M ym. Effectiveness of screening for colorectal cancer with a faecal occult-blood test, in Finland. BMJ Open Gastro 2015; 2: e000034.
  4. Miettinen J, Malila N, Hakama M ym. Spillover improved survival in non-invited patients of the colorectal cancer screening programme. J Med Screen 2018; 25: 134-40.

TARMCANCERSCREENINGENS INVERKAN PÅ LEVNADSVANOR OCH LIVSKVALITET

Syftet med undersökningen har varit att klarlägga hurdan inverkan screening för tarmcancer har haft på den hälsorelaterade livskvaliteten och levnadsvanorna. Det har skett genom att kombinera den information som man fått i utfrågningen med Cancerregistrets uppgifter om screening och cancrar. Projektet är en del av ett bredare utvärderingsarbete gällande screening för tarmcancer.

Materialet insamlades mellan åren 2010 och 2012 av slumpmässigt valda män och kvinnor födda år 1951. Frågeblanketten skickades till samma personer ett år innan de fick den första kallelsen till screening för tarmcancer och året efter kallelsen. Man skickade över 10 000 frågeblanketter bägge åren.

I frågeblanketten har man frågat om levnadsvanor som har betydelse i fråga om tarmcancer, t.ex. tobaks- och alkoholbruk, motion och kost, kunskapen om tarmcancer och oron förknippad med sjukdomen samt symtom som deltagarna upplevt i tarmsystemet under de föregående tre månaderna. I hälften av blanketterna som skickades frågade man också om livskvaliteten med hjälp av 15D-mätaren.

Forskningsmaterialet är internationellt sett betydande både till sitt innehåll och sin storlek. Om du är intresserad av att använda materialet i ditt forskningsarbete, kontakta Aapeli Nevala som gärna ger råd med uppgiftsbegäranden: kirjaamo@cancer.fi.

Viktigaste publikationer:

Effect of a pre-screening survey on attendance in colorectal cancer screening: a double-randomized study in Finland

Respondent selection in a repeated survey on lifestyle within the randomized colorectal cancer screening programme

Lifestyle in population-based colorectal cancer screening over 2-year follow-up

Ansvarig forskare: Nea Malila

Forskningsgrupp: Sirpa Heinävaara, Sanni Helander, Maija Jäntti, Suvi Mäklin, Tytti Sarkeala

Finansiering: Cancerstiftelsen, stipendium för psykosocial cancerforskning 2009

Samarbetsparter: Institutet för hälsa och välfärd THL