Cancerregistret forskar i riskfaktorer för cancer och deras roll i förebyggandet av cancer.
Föremål för forskning är livsstil, yrkesmässig exponering och sambandet mellan associerade sjukdomar och cancerrisk. Studierna klarlägger också patientöverlevnad, insjuknande i nya cancerformer och sena effekter av barncancer.
NOCCA (Nordic Occupational Cancer Study) är ett långvarigt samnordiskt forskningsprojekt som undersöker cancerrisker och cancerincidens i olika yrkesgrupper. Hittills har 64 vetenskapliga artiklar färdigställts inom projektet. Forskningsprojektet uppdaterar tidigare canceruppskattningar inom olika yrkesgrupper och ger mer exakta uppskattningar av cancerpåverkan från moderna arbetsmiljöer. Forskningsmaterialet uppdateras med alltmer omfattande information om bland annat faktorer som påverkar cancerrisker, såsom utbildningsbakgrund och livsstilsfaktorer. NOCCA New-projektet syftar till att bedöma det kausala bidraget från yrkesexponeringar i olika cancerformer och till att analysera yrkesgruppsspecifik canceröverlevnad.
Det gemensamma forskningsprojektet METCA (Prospective METa Cohort Study of CAncer Burden in Finland – METCA) mellan Finlands Cancerregister och Institutet för hälsa och välfärd (THL) kombinerar de stora folkhälsoundersökningarna i Finland med uppgifterna i det nationella cancerregistret. Detta ger unik, aktuell information om riskfaktorer för cancer och deras inverkan på finländarnas cancerbörda. Projektet producerar uppskattningar av och prognoser för det kausala bidraget i befolkningen för olika cancerriskfaktorer för att användas i planeringen av cancerprevention.
ASA är ett register över personer som i sitt yrke exponeras för ämnen och metoder som utgör en risk för cancersjukdom. Studien syftar till att jämföra cancerrisken och cancerdödligheten hos de registrerade efter kön, ålder och period med cancerincidensen eller dödligheten i motsvarande befolkning. Cancerrisken undersöks också per ämne, yrke och bransch.
Syftet är att klarlägga om cancerpatienter före cancerdiagnosen använder hälso- och sjukvårdstjänster på ett avvikande sätt jämfört med befolkningskontrollgruppen samt den tid som går mellan remiss vid cancermisstanke och specialistvård och vilka faktorer som eventuellt påverkar detta. Ytterligare utreds om cancerpatienternas kontakttäthet och tiden från remiss till specialistvård har något samband med cancerpatienternas överlevnad.