Forskningsstrategin

Finlands Cancerregister är det enda forskningsinstitutet i Finland som bedriver epidemiologisk forskning om cancer och cancerscreening.

Finlands Cancerregister tillhandahåller information om cancer och dess orsaker för att främja folkhälsan och minska cancerincidensen och cancerdödligheten. Cancerregistrets forskning stöder också det samhälleliga beslutsfattandet, till exempel genom att skapa förutsättningar för att fördela hälso- och sjukvårdens resurser på bästa möjliga sätt, med beaktande av kostnader där det är möjligt.

Cancerregistrets forskningsstrategin styrs av bland annat Cancerorganisationernas strategi, EU:s planer mot cancer och rekommendationer om cancerscreening samt samhälleliga megatrender. Cancerorganisationerna strävar efter att stärka cancerforskningen och cancerexpertisen samt jämlikheten och effektiviteten inom diagnostik och behandling av cancer. Bland riskfaktorerna för cancer är tobaken fortfarande central, men övervikt och fysisk inaktivitet är växande hot.

Verksamhetens utgångspunkter och styrkor hos Finlands Cancerregister

Finlands Cancerregister upprätthåller en nationell databas över alla cancerfall samt nationella databaser över livmoderhalscancer och bröstcancer. År 2022 kom det nationella screeningprogrammet för tarmcancer och registreringen av screeningdata i gång. Registrets styrka är decennier av nationella registerdata om cancer och cancerscreening som kan länkas till andra omfattande nationella register. Cancerregistret har omfattande och fungerande nätverk för expertis och forskning i Norden och Europa.

Cancerregistrets forskningsområden omfattar cancerbörda, cancerscreening, cancerprevention och förebyggande av skador orsakade av cancer. Forskningen fokuserar på ämnen som är viktiga på befolkningsnivå och vars resultat kan användas för att påverka samhällets beslutsfattande och kostnadshantering.

Forskningsprioriteringar

  1. Utveckling av övervakningen: Cancerregistret samlar systematiskt in, analyserar och tolkar data om cancer och cancerscreening. Registret deltar aktivt i samnordiska projekt för cancer- och screeningstatistik. Övervakningen utvecklas inom nya delområden, såsom ojämlikhet och screeningtester. Nya delområden dyker upp i takt med att registrets kunskapsbas utvidgas, till exempel som resultat av textutvinning samt av den utredning om cancerkvalitetsregister som görs av Institutet för hälsa och välfärd och de nationella cancercentren. Övervakningen av cancerbördans riskfaktorer och screeningindikatorer utvecklas inom ramen för EU-projekt.
  2. Förebyggande av cancer och skador orsakade av cancer: Cancerregistret forskar i riskfaktorer för cancer och deras roll i cancerprevention. Forskningen är inriktad på levnadsvanor, exponering i arbetet och sambanden mellan associerade sjukdomar och cancerrisk. Studierna klarlägger också patientöverlevnad, insjuknande i nya cancerformer och sena effekter av barncancer.
  3. Övergripande bedömning av cancerbördan: I centrum för den forskning som utreder cancerbördan står en övergripande bedömning och prognostisering av den cancerrelaterade befolkningsbördan. Cancerbördan studeras i olika befolkningsgrupper, såsom i förhållande till socioekonomisk status, etnisk bakgrund och region. EU-projektet NCDPrevent ska åren 2024–2027 prognostisera andelarna olika befolkningsorsaker. Studien ska ge information om användningen av hälso- och sjukvårdstjänster före och efter en cancerdiagnos.
  4. Utvärdering och utveckling av befintliga program för cancerscreening: Vi undersöker hur vi bäst kan genomföra de nationella cancerscreeningprogrammen. Det förutsätter en övergripande utvärdering av fördelarna och nackdelarna med screeningarna. Nya screeningprogram och ändringar av befintliga screeningprogram utvärderas i pilot- och modellstudier innan de införs på nationell nivå. Screeningprogrammen utvecklas inom ramen för JA EUCanScreen-projektet åren 2024–2028. Vi forskar bland annat i hur screeningar kan inriktas utifrån risk och hur den tekniska utvecklingen kan förbättra screeningprogrammen, t.ex. genom självprovtagning för HPV-screening och AI-baserad läsning av mammografibilder. Vi gör också pilotprojekt med screening för lungcancer i kombination med stöd för rökavvänjning.
  5. Utveckling av epidemiologiska metoder och statistiska dataanalysmetoder:  Vi utvecklar forskningsmetoder för cancer och cancerscreening och satsar på effektiva analysmetoder. Vi studerar de statistiska egenskaperna hos nyckeltalen för cancerbördan och för utvärdering av cancerscreeningarna tar vi fram mångsidiga simuleringsmodeller som efterliknar verkligheten. Vi breddar kunskapsbasen genom textutvinning och utforskar användningen av artificiell intelligens i bearbetningen av stora mängder data.

Förutsättningarna för att genomföra forskningsstrategin

Högklassig forskning bygger på lämpliga förhållanden och kompetent personal. För att forskningspersonalen ska kunna arbeta smidigt krävs det lämpliga arbetslokaler och modern utrustning och programvara.

Forskarnas kompetens bygger på aktiv bevakning av forskningen inom respektive område och på utbildning, däribland deltagande i konferenser och seminarier. Cancerregistret fortsätter med sin öppna, experimentella och flexibla hållning som ger tid för reflektion och uppmuntrar till att pröva sig fram. Registret ska vara lockande för avläggande av lärdomsprov och det förbinder sig till att handleda dem. Öppenhet och dataskydd är centrala principer i vår forskningsverksamhet.